Y n k l i g

Hela den här grejen med någonting. Allt det där om att man måste kämpa för att komma någonstans. Varför man absolut inte kan göra vad man vill, för det kan man aldrig överleva på. Okej kanske inte. Men är det inte ens egna beslut som styr ens eget liv. Att man själv är kapabel till att fatta beslut, att inse om dem är bra eller dåliga. Att ta skiten när den kommer, att inte bara acceptera sitsen där man sitter och blir manipulerad till att aldrig lyda sina egna förmaningar. Det är skit, egentligen.
Det är nog inte ofta jag är såhär pass allvarlig. Men detta är allvarigt, och bör också tas som allvarligt.
Att vi inte får bestämma över oss själva, att vi inte får ta eget ansvar, visa att vi kan, vill och vågar. När ska vi annars våga? När vi tillslut står där ensamma, utan någon, avstängd från allt och ingenting.
Att vi bara ska acceptera när människor krossar våra drömmar, motar tillbaka oss, så att vi aldrig kommer att nå dit vi drömde om från början.
Jag tänkte på det inatt, innan jag somnade.
Varför jag inte gör som jag vill. Varför jag inte tar saker mer allvarligt, att jag säger ifrån, att jag faktiskt inte vill att andra ska förstöra mina förhoppningar och drömmar. För det är nog det värsta som finns. När drömmar krossas. För dem kommer aldrig tillbaka, på samma sätt igen. Varför då inte ta chansen, varför inte kämpa nu, för det vi verkligen vill. 
Nu sitter jag och babblar skit igen. Men på något sätt är det just detta som mitt liv svävar på just nu. Detta och att jag inte vet vad jag ska satsa på. Det hade varit lättare om man visste att man var bra på något, lite bättre på en sak än den andra. Det är inte så med mig, jag är halvbra på det mesta. Det är rätt jobbigt.
Snart ska jag ha min sista lektion i skolan. Sen ska jag åka till Skövde, träffa Robin och sen Ango, spela gitarr och vänta på Krille. Är sjukt sugen på att köpa Kent Merchandisen som är för denna turnén. För det är verkligen överfina saker. Får se hur mycket pengar jag kan spendera. Om ni vill kolla, kan ni kolla Här.