Y n k l i g

Vem är jag... alltså egentligen.
Jag är inte säker, eller så är jag det. Att jag bara är osäker på vad jag tror.
Att jag faktiskt är hon som har en ljusrosa tandborste med snobben på, att jag älskar rabarbergrädd-te och aldrig tröttnar på filmen A Walk To Remember. Att jag flyttat fyra gånger i mitt liv och gått på tre olika skolor. Att jag blev mobbad från förskolan till sista dagen på högstadiet, och att jag aldrig varit kär på riktigt (förrens nu), aldrig hela vägen. Att jag är så blyg att det är jobbigt att gå till affären och handla och hellre ber en kompis att betala. Hon som älskar lukten utav björnbär/avokado-tvål och aldrig tror på sig själv. Du vet hon som trodde att hon inte kunde något och insåg att när hon försökte så gick det och blev förvånad över det. Hon som tycker att Göteborg är den finaste staden i Sverige och att solnedgångar över vattnet är det vackraste man kan se tillsammans med någon man tycker om. Det är också hon som hellre går sist och längst bak än längst fram där hon syns. Hon som älskar att skriva dikter och böcker. Hon som gör allting halvfärdigt och lämnar det så, nöjer sig med det hon får och klagar sällan över det hon har.
Det är hon som sitter längst bak i klassrummet och svarar "vet inte" på varje fråga fast hon egentligen vet. Hon som har världens mest ombytliga personlighet och aldrig kan bestämma sig. Som älskar sommarkvällar med underbart sällskap och något att dricka. Som alltid har kameran med sig och fotar allt och ingenting. Hon som älskar spontana saker och aldrig ger efter. Älskar hattar och rosetter. Hon som slutade att lita på folk förlänge sedan. Hon som är ett höstbarn och kan alla låtar som spelas på radion. Älskar tågresor och nya städer.

Kanske beskrev det mig rätt bra, kanske inte. Saker jag inte borde skriva här, gör det ändå. Har så mycket tankar, känslor och ord som jag måste få ut.