Y n k l i g

20 April 2008. Göteborg

Det var nog här någonstanns som mina jätteallvarliga depressioner började att lätta och jag vågade gå ut och träffa människor.
Det var också första gången jag åkte någonstann ensam. Till min syster i Göteborg som jag hade träffat bara en gång förut. Nej det är inte min riktiga syster utan.. strunt samma. Min mammas-mans-dotter alltså min låtsassyster.
Jag var i alla fall hemma hos henne en hel helg fredag eftermiddag till söndag eftermiddag. Det var samma helg jag bestämde mig för att jag skulle bo i Göteborg efter studenten. Bilden kanske inte är den mest tilltalande, finaste, och vackraste bilden. Men det är verkligen Göteborg över bilden. Bara några hundra meter härifrån ligger Liseberg, universeum, och stadspulsen. Det var underbart första morgonen när jag vaknade upp hemma hos min syster, klockan var inte ens sju och jag gick ut på balkongen med en kopp te, den svala aprilluften blandades med fågelsång och knoppade träd och utslagna blommor. Molnfritt och klarblå himmel. Åh det var så fint.
Första gången jag åkte till Göteborg, ensam. Jag hade aldrig mått så bra som jag gjorde den helgen, det gjorde också mitt beslut att Göteborg verkligen var en stad för mig, och allt vad det innebär.
Bilden är fotad när vi var påväg till stationen och jag frågade om vi kunde gå dit eftersom det var några timmar kvar innan tåget skulle gå. Det var varmt och jag hade verkligen jättemycket kläder på mig. Men oj vad fint det var och jag ångrar verkligen inte den promenaden en sekund idag.