Y n k l i g

Jag undrar för mycket, tänker för mycket. Inser alldeles för sällan vad jag egentligen har. Vad jag fått och ser bara det jag mister. Man måste mista för att kunna få det som är bättre. Hur vet jag att det blir bättre än det som var förut. Jag vet inte, men jag förväntar mig ingenting, då kan det inte blir mer än bättre. Jag önskar och drömmer kanske lite för mycket. Hoppas ibland fast jag inte borde. Glömmer saker jag borde göra, sover hellre bort timmar än tillbringar dem ensam. Skriver, skriver, skriver. Det slutar aldrig och min hjärna bara maler och maler på mer saker jag måste skriva om. Måste få ner dem. Jag måste få iordning en blogg. Denna gången får mina bilder och texter samsas. Det blir fint.
Senare kommer länken.